कृसरेण समांसेन निवापैस् तिलसंयुतैः। ओदनं कुम्भशः कृत्वा पुरोधाः समुपाहरत्। ब्राह्मणेभ्यः सहस्राणि गवां दत्त्वा तु भूमिपः। नक्तंचराणां भूतानां व्यादिदेश बलिं तदा। धूपगन्धनिरुद्धं तत् सुमनोभिश् च संवृतम्। शुशुभे स्थानम् अत्यर्थं देवदेवस्य पार्थिव।
kṛsareṇa samāṃsena nivāpais tilasaṃyutaiḥ. odanaṃ kumbhaśaḥ kṛtvā purodhāḥ samupāharat. brāhmaṇebhyaḥ sahasrāṇi gavāṃ dattvā tu bhūmipaḥ. naktaṃcarāṇāṃ bhūtānāṃ vyādideśa baliṃ tadā. dhūpagandhaniruddhaṃ tat sumanobhiś ca saṃvṛtam. śuśubhe sthānam atyarthaṃ devadevasya pārthiva.